tjejsnack

Sunday, August 07, 2005

Kapitel 24

Rustad till tänderna klev jag in i konferensrummet. Hela kostymklädda ligan var där, inkl Mr himself. Och som tur vad även Maggie, skönt att ha en lierad på plats.

Jag drog de riktlinjer som lagts upp från moderbolaget, vecklade ut det hela med lite egna tankar och idéer och gubbsen så rätt så intresserade ut. Mr AD var det kräkvarning på, hans fagra nuna såg ut som en intorkad citron vilket gladde mig, så småsint är jag.

Så tog han över, och hade en fullständigt bländande presentation med stora gester, vackra bilder men totalt utan substans. Tyvärr blev åhörarna helt begeistrade över hans karisma och ägnade mer tid åt att titta än att lyssna. Mr AD var smart, han hade fokuserat på engelsmännens uppblåsta ego och fokuserat presentationen på England som enda marknad. Hade nog fungerat om det inte varit så att den engelska marknaden endast stod för 15% av omsättningen.

Avslutningsvis totalsågade han min presentation, på ett oerhört raffinerat sätt. "Konsulten från Sverige har en mycket väl genomtänkt presentation, men avsedd för den nordiska marknaden. Hennes erfarenhet från England är noll och intet, men hon kan säkert lära sig en hel del genom samarbetet med mig". Och det gillade gubbsen! Dels såga en utlänning och dels trycka till på det faktum att jag tillhörde det lägre stående könet, iaf enligt deras sätt att se på saken.

Att säga att jag kokade av raseri var ett lätt understatement, jag var totalt skogstokig men tvungen att hålla god min. Han skulle nog få, den stiffa självuppblåsta modedockan! Maggie hade god koll på läget, och släpade iväg mig på lunch för att lugna ned mig.

Hade detta varit i romanernas värld hade Mr ADs och min antagonism bottnat i en djup passion som vi desperat försökte dölja. I verkligheten var det rent och skärt hat som låg till grund. Han klarade inte av starka kvinnor och jag totaldissar vackra modedockor som tror att de är förmer än resten av mänskligheten.

Lunchen med Maggie fungerade kanon, god mat och lite matnyttigt skvaller lyfta mig upp ur avgrunden. Fick bl a veta att den käre styrelseordförande hade lite skämmiga saker i bagaget. Nu är inte jag den som använder sån här info lättvindigt, och jag tar aldrig först steget. Men om det skulle bli dirty, så är det bra att ha viss ammunition att kontra med.

Dessutom gav Maggie mig ett bra tips för hur jag skulle kunna ge igen på ADn. För engelsmän är korrekthet och "good manners" oerhört viktigt. Deras definition av ett gott uppförande är dock något annorlunda än vårt. Maggie lovade att rådbråka sin hjärna, och vi enades om att ägna lördagslunchen till att smida planer. Han skulle garanterat få igen, och så det hette duga.

Eftersom dagen kändes spolierad behövdes lite shopping för att lyfta upp mitt ego en sista biten ur avgrunden. Först påfyllnad av underklädsförrådet som C hade missat, och sedan lite flärdfulla och totalt onyttiga prylar. Hittade bl a en underbar turkosgrön klänning i modell boheme chic som hittade vägen ned i min shoppingbag.

Efter några timmar hade shoppingtarmen fått sitt och jag anlände hotellet, nöjd och på avsevärt bättre humör. Telefonen ringer och det är självklart Skåningen, något jag faktiskt räknat med.

Middag på kvällen och debut för den turkosgröna. Jag känner mig vild och crazy!

2 Comments:

Post a Comment

<< Home