Kapitel 25

Crazy är väl det minsta man kan säga om kvällen, men roligt var det! Skåningen hade koll på kroglivet och plockat ut en pärla. Service, mat och stämning var i topp, ett riktigt guldställe. Faktum är att min långsinthet började försvinna. Här sitter karl och bjuder på dyr mat, är hur underhållande som helst och med en charm som kunnat tina en lyktstolpe.

Ärligen så var han inte snygg, fanns inte ett matchande drag i hans ansikte men ändå var totalbilden charm. Och jag började smälta, inte på väg in i förälskelse men väl in i passionen. Kände mig faktiskt välförtjänt av att ha lite bus, med tanke på att jag levt ordentligare än en katolsk nunna den sista tiden.

Efter restaurangen begav vi oss ut på en pubrunda i trendkvarteren, det verkade som Skåningen kände halva London och mycket garv blev det. Alkoholhalten var inte direkt låg, men vi blev aldrig riktigt berusade utan mer skönt glada.

När vi matat av alla pubar intog vi klubbvärlden. Jag hade totalt förträngt att morgondagen innebar jobb, det var bara här och nu som gällde. Kände mig som kvällens drottning i mitt lilla fynd, en lagom blandning av trasch och chic. Skåningen visade tydligt att han uppskattade det också. Var seriöst sugen på att kasta moral och förnuft åt sidan, bara ge mig hän åt stunden.

Och vad händer väl då? På en av de coolaste klubbar jag satt min fot på så stöter jag såklart ihop med Mr AD. Kräkvarning! All feststämning rinner av mig och jag vill bara hem, krypa ned i sängen och förgås av självömkan.

Som extra plus så känner såklart Skåningen och ADn varandra, två framgångsrika singlar i Londons klubbvärld har självfallet stött ihop och socialiserat. Vad gör jag nu?

Efter några sekunder av självförnekelse spottar jag upp mig, hugger tag i Skåningen och släpar in honom i en alkov, hånglar upp honom mot väggen så han blir spak. Sedan serverar jag hela historien om ADs uppförande, både på hemmaplan och tidigare under dagen. Kan väl säga att jag överdrev lite, men i krig är allt tillåtet och här var det krig.

I valet mellan passion eller en partykompis var Skåningen klok nog att satsa på passionen. Oavsett hur rolig ADn var att festa med så var jag en klart bättre hångelpartner! Några fördelar ska man väl ha av att vara kvinna.

ADn såg lite snopen ut när han blev plötsligt avsnäst och snudd på utfrusen. Uppenbarligen var Skåningen en viktig person i det nattliga London. Och där låg jag definitivt på plus.

Sköljde bort de sista resterna av bitterhet med några stora, välkylda Margerithas och skakade järnet på dansgolvet. Förförelseakten hade just startat!