Kapitel 31

Snacka om att livet kan vända snabbt. Tidigare var privatlivet enkelt och okomplicerat, en lätt slajdning på en räkmacka. Jobbet var en evig balansgång, med noggran blandning av ödmjukhet och proffessionalism. Eller som man enkelt kan uttrycka det "a lot of asses to kiss". Som tur vad har jag hitintills valt rätt rumpa!

Men så åker jag till London, och livet gör en tvärvändning i 180! Visserligen kunde väl den simplaste Einstein ha räknat ut att det skulle hända något. Jag hade ju faktiskt frivilligt börjat i terapi. Fast så här med facit i hand så tror jag nog inte att jag riktigt hade kläm på vad terapin kunde eller skulle åstadkomma för förändringar i mitt liv. Det var väl mer en grej, "jaha då börjar jag väl i terapi då, så har jag testat det med". Men Mr Magic tar inte lätt på sådana saker inte, så här är jag. Manglad och kavlad, på längden och tvären.

Och så ser det ut som det gör. Privatlivet är ett kaos utan like, ingen balans eller harmoni utan ett vilt vacklande mellan höga torn och djupa avloppsbrunnar.

Jobbet däremot är en dröm, för ADn är en riktigt bra kille att jobba med nu när garden är nere. Njuter och trivs varje sekund, projektet löper som det ska och det är framförallt roligt! Tänk om någon sagt till mig innan att jag helt plötsligt skulle uppskatta den svartklädde, totalstiffe skyltdockan! Jag hade garvat rått och hjärtligt, samt rekommenderat Sobril i stor mängd.

Skåningen är ett kapitel för sig. Hur fasen ska man kunna lista ut om man är kär i en karl när man aldrig ser honom? Visst, vi har en bakgrund tillsammans med det var hundra år sedan och som alltid tenderar det förflutna att se lite mer rosenskimrande ut än vad det var.

Och ja, vi hade kanonsex här i London och trivdes som handen i handsken med varandra. Men sedan då? Försöker intala mig själv att det blir man inte kär på. Ganska jag drabbats av moral och samvete på äldre dar, försöker intala mig själv att jag är kär för att inte känna mig billig och lättfotad? Klassiska tjejsymptom, som jag tidigare ratat hos mina medsystrar och aldrig drabbats av själv.

Just nu snurrar det friskt, så jag funderar nästan på att ta en time out. Åka hem över dagen och parkera mig i Mr Magics rum tills han rensat upp i mitt så kallade förnuft! Fast jag vet ju bara vad han kommer säga "det är Ditt liv och Dina beslut"! Thank you for nothing!

Och även om jag nu skulle vara förälskad i Skåningen, så vad gör jag åt det? Jag vet inte var karln bor, har inget telefonnummer och jag kan inte direkt tälta i parken om han skulle komma förbi fler gånger. Visst vet jag var han jobbar, men hur hysteriskt är inte det. Töntvarning i 180 och jag gör inte sådant, över min döda kropp!

Tur att jobbet är inne i en krävande process just nu. Gick upp i ottan i morse och hade briefing med ADn. Vi har kommit på ett litet sidospår, som kan vara kul att följa. Slår det väl ut så lär det slå big time, vilket vore en bra merit att komma med. Körde på hela dagen, och lunchen bestod av en ostmacka så vi var väl värda att fira på kvällen.

Tänk, mig och ADn på krogen utan att sätta huggtänder i varandra. Trevligt hade vi, totalt utan spänningar eller flirt. Bara ren och skär vänskap, på en ganska hög social nivå. Inte för att förringa mina vanliga lekkamrater på hemmaplan, men det är också mest lek. Vi har kul och är barnsliga ihop, men med AD var det lite intellektuellt över det hela. Jag vet fortfarande inte vart hans preferenser ligger, men det dritter jag fullständigt i. Det är hans business och ganska så ointressant.

ADn har ju en stor fördel till, om man tänker efter riktigt ordentligt. Han är kompis med Skåningen, och borde således veta hur man får tag på honom! Ergo, en plan börjar ta form i mitt huvud. Tänk en liten spontanfest arrangerad av ADn, då måste han rimligen bjuda in sina kollegor och polare. Och vilka kan då spontant träffas? Och vem ska då vara klädd i sitt svarta åtsittande DKNY med stilletterna på? Vässad till tänderna och lite lagom cool?

Faktum är att det var inte så svårt att manipulera ADn till ett litet party. Dels hade han just flyttat in i sin nya lya och dels fanns det en liten födelsedag att fira. Och hyggliga jag erbjöd mig raskt att vara med att rodda det hela.

Ska bara lyckas hålla ihop i 2 veckor till, sedan går startskottet för Förförelseakt nummer 2, för jag har beslutat mig! Ingen rotborste, utan här satsas friskt av All the way May!