tjejsnack

Monday, September 05, 2005

Kapitel 36

Så lätt i sinnet och totalt övertygad om min förförelseförmåga skred jag raskt till verket. Den stackars Skåningen hade inte en chans! Å andra sidan blev han nog klart smickrad, han förstod ju inte djupet och bakgrunden till mitt intresse.

Vet inte riktigt hur jag ska återge kvällen, mer än att den var magisk! Efter den anspänning jag levt med i veckor var det som en förlösning att äntligen släppa efter och ge sig hän. Började med att dansa, i evigheters evighet kändes det som.

Djupa blickar och menande små leenden, förstulna smekningar som blev allt öppnare. Vi trodde att vi var diskreta, men hörde av ADn efteråt att vi märktes ungefär lika lite som ET i en telefonkiosk. Det hade tydligen varit vadslagning i köket om när vi skulle avlägsna oss tillsammans. Och det gjorde vi!

Ännu en natt med Skåningen och den var precis så mysig som jag hoppats. Nu låter jag som värsta pubbebruden, men det var verkligen så. Fortfarande frisläppt och hämningsläst, total öppenhet i kombination med mycket skratt. Behöver jag säga något mer?

Samtidigt låg det en spänning under ytan, iaf från min sida. Vad händer sedan? Vem tar första steget? Eller blir det inga fler steg? Är det ett one night eller finns det känslor med i bilden? Tusen frågor och ingen tordes jag ställa! Av räddsla för att lämna ut mig, göra bort mig och förstöra det som vi ändock har.

Fick iaf ur mig att jag gärna ville han skulle stanna över natten! Bara det kändes som ett stort steg för mig. Den iskalla snödrottningen släppte på garden och framförde ett behov! Mr Magic skulle skuttat upp i taket och ritat kors.

Stannade han över natten då? Yes he did! Han log lite underfundigt och frågade efter frukostmenyn. När han hörde vad den innehöll var beslutet lätt. Och när jag vaknade tidigt nästa morgon låg han där bredvid. Sovandes med armen utslängd över kudden. Så lämpligt för mig att krypa upp på och gosa in mig. Och somnade om.

Nästa gång jag vaknade var det han som låg vaken och väntade in morgonen. Känslan av att vakna, känna hans närhet och vända mig om, se djupt in i hans ögon. Den känslan är oerhört stark och jag känner suget i magen. Efter honom, hans närhet och det vi delat tillsammans.

Efter en lång sovmorgon åt vi frukost i sängen, duschade tillsammans och kröp sedan ned i sängen igen. Nu började det kritiska ögonblicket närma sig. Vem säger något? Eller går han bara?

Det kritiska ögonblicket närmar sig, vi är båda uppe ur sängen och kläderna på. Känner hur vi klär på oss våra officiella, lite stiffa jag och magin börjar sakta tona bort. Paniken sprider sig, jag tar ett djupt andetag och kastar ur mig en förfrågan om middag.

Precis när jag hör mina egna ord inser jag att jag borde begå harakiri! Så här gör inte en glassig innebrud! Okej att förföra något öppet, men att bjuda ut sig själv på middag är tabu i hundraåttio! Kan någon stänga in mig i garderoben och släppa ut mig om några år eller så?

Skåningen stannar till och ser i mitt tycke ut som han skulle frysa till is. Förmodligen funderade han febrilt på hur han skulle komma ur detta på ett snyggt sätt, utan att rata mig totalt. En sängkompis är alltid bra att ha, så det gäller att inte förolämpa någon alltför tydligt.

Men under över alla under, han säger helt enkelt javisst! Och ikväll äter vi middag och the story continues!


OBS! att nästa kapitel dröjer 1 vecka, 10 dgr pga semester!

5 Comments:

  • At 8:42 PM, Blogger Bloggkossa said…

    Hörru du, författare har väl inte semester så där mitt i?!
    (Hade du inte nyss kommit tillbaka från semestern?) :)

     
  • At 9:07 PM, Blogger Batbut said…

    jo jo, men jag har lite ensam semester.. Och eftersom jag inte är en riktig författare så får jag ta semester *s*

     
  • At 8:41 AM, Blogger Bloggkossa said…

    Hmmpff!

     
  • At 12:42 PM, Blogger Bloggkossa said…

    Batbut! *ropar*. Om du tittar in på ngt internetcafé så vet att jag sitter här. Och väntar.

     
  • At 7:40 PM, Blogger Bloggkossa said…

    Du sitter och skriver nu va?!

     

Post a Comment

<< Home